S och MP överens om skolan

Statliga pengar till höjda lärarlöner, mindre barngrupper och fler anställda i skolan. Det är några av punkterna i överenskommelsen om skolan mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

S och MP vill se en höjning av lärarlönerna och är beredda att skjuta till statliga pengar. Men när det ska ske och hur stort beloppet blir är fortfarande oklart.

– Det har vi inte landat i utan det kommer att bestämmas i budgetförhandlingarna, säger Alf Karlsson, tjänsteman och samordnare för skolöverenskommelsen hos Miljöpartiet.

Överenskommelsen syftar till en generell höjning av lärarlönerna och innehåller ingen satsning på fler förstelärartjänster, enligt Alf Karlsson.

– S och MP har inte kommit fram till några gemensamma krav på förändringar av försteläraresystemet, vare sig att avveckla eller utöka det, säger han.

Enligt S och MP ska satsningen på höjda lärarlöner ske i dialog med skolhuvudmännen och lärarfacken. Men vilka krav som ska ställas på huvudmännen när det gäller löneökningar från deras sida är inte heller bestämt, enligt Alf Karlsson.

Enligt överenskommelsen ska fler anställas i skolan. Vad är det för personalkategorier ni syftar på?

– Sådana som arbetar nära eleverna. Det kan vara specialpedagoger eller elevvårdspersonal men det är inte klart exakt vilka kategorier det blir, säger Alf Karlsson.

Lärarnas administrativa börda ska minska. Hur då?

– Det är något som den tillsatta skolkommissionen kan få titta på. Vi har inte kommit överens om några konkreta åtgärder ännu.

S och MP vill ha mindre grupper i förskolan. Blir det ett tak för gruppstorleken?

– Det ska bli någon typ av regler eller riktlinjer kring antalet barn. Om det ska uttryckas som antal barn per vuxen eller per grupp återstår att se, säger Alf Karlsson.

Enligt överenskommelsen mellan S och MP ska alla barn gå förskoleklass och alla ungdomar som inte fyllt arton år ska gå en gymnasieutbildning.

– Det kan absolut bli fråga om en skolplikt i gymnasiet men vi kommer att titta på olika modeller, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson.

För att S och MP:s förslag ska gå igenom i riksdagen krävs stöd från andra partier utöver Vänsterpartiet.

I flera frågor finns också en samsyn över blockgränsen, till exempel när det gäller behovet av höjda lärarlöner och mindre klasser. Andra delar är mer kontroversiella som förslagen om obligatoriskt gymnasium och att alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande.

– Det är helt fel tänkt. Det finns en liknande inställning i många länder att alla elever måste gå vidare till universitetet. Men det är inte en lösning för alla. Det kommer att öka avhoppen och utslagningen bland dagens unga. Vi måste titta på länder som lyckats, till exempel Danmark och Tyskland, där har de ett fungerande lärlingssystem och det är svaret även för oss i Sverige, säger avgående utbildningsminister Jan Björklund som även avfärdar förslaget om en obligatorisk gymnasieskola som ”helt ogenomtänkt”.

Sverigedemokraterna säger också nej, både till en obligatorisk gymnasieskola och till kravet på högskolebehörighet. Kristdemokraterna är också kritisk till förslaget om obligatorisk gymnasieskola.

– Jag undrar hur ett tvång ska kunna motivera elever som har svårt att klara gymnasieskolan. Dessutom kan obligatoriet i praktiken bara gälla de två första åren eftersom eleven därefter blir myndig. Jag kan inte tänka mig att stödja förslaget som det ser ut i dag, säger Annika Eclund, skolpolitisk talesperson för KD.

Annika Eclund är inte heller beredd att stödja förslaget om att alla yrkesprogram ska vara högskoleföreberedande, men säger att frågan är komplicerad.

– Den tål att diskuteras, säger hon.

Men det finns andra delar i överenskommelsen som KD är mer positiv till. Dit hör ett estetiskt ämne i alla gymnasieutbildningar, fler specialpedagoger och speciallärare, och mindre grupper i förskola, fritidshem och lågstadiet.

Annika Eclund avvisar inte heller förslaget om obligatorisk förskoleklass, trots att Alliansen gick till val på en tioårig grundskola där dagens förskoleklass blir det första året i grundskolan.

– Jag är öppen till en diskussion om förskoleklassen. Kristdemokraterna har inte drivit frågan om tioårig grundskola. Det förslaget var en kompromiss efter förhandlingar inom Alliansen, säger hon.

Även Sverigedemokraterna är positiva till obligatorisk förskoleklass. Men för Folkpartiet räcker det inte med att enbart göra förskoleklassen obligatorisk. Jan Björklund vill gå längre.

– Förslaget är en halvmesyr. Varför inte ta steget fullt ut och starta den riktiga grundskolan för sexåringar? Barn är nyfikna och vill lära sig när de är sex år, då är det naturligt att den riktiga skolan börjar då, säger Jan Björklund.

Enligt Tomas Tobé, Moderaternas skolpolitiska talesperson, är S och MP:s förslag i stora drag i överensstämmelse med Moderaternas syn.

– Men de ger inga besked om när det ska genomföras eller finansieras. Det märks redan att de inte förberett sig innan valet. Vi kommer att ta ställning till förslagen när de läggs i riksdagen, säger han.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén beskriver överenskommelsen som "en stor seger för lärarna".

– Men nu krävs det uppställning och ansvarstagande av alla partier. S och MP måste söka blocköverskridande stöd och allianspartierna måste ta sitt ansvar. Det måste bli slut på tvära kast och ryckighet i svensk skolpolitik.

Eva-Lis Sirén är mycket nöjd med förslaget om obligatorisk gymnasieskola.

– Verkligheten talar sitt tydliga språk. I dag är en gymnasieutbildning en förutsättning för att få jobb. Vi ska inte lura våra ungdomar att tro något annat.

– När högskolebehörigheten försvann från den yrkesförberedande gymnasieskolan rasade ansökningarna till yrkesprogrammen. Ungdomar vill ha en behörighet som inte låser in dem alltför tidigt.