Arbetet ger ett bra kvitto

På onsdag är det dags för de första tre från den här gruppen att göra klart sina arbeten. För att det ska bli just så enkelt som möjligt, har Stina Lindgren och hennes kollegor valt att arbetet ska bestå av något som eleverna behärskar. Nämligen driva restaurang. De läser till kockatörer, och ska kunna jobba som kockar, i bar eller med servering efter utbildningen.

– Just nu är de väldigt lugna, men jag skulle gissa att fjärilarna i magen kommer framåt halv tre på onsdag. Någon vill förmodligen gå hem, säger Stina Lindgren.

Enligt Skolverkets anvisningar ska gymnasiearbetet vara just ett bevis på att eleverna är förberedda för yrket. Syftet är att testa ”vanligt förekommande arbetsuppgifter”.

Sittandes på en barstol förklarar Dominic Widerholm att det bara är att prestera som vanligt. Gå hit vid halvtretiden och hem igen framåt halv elva. Eftersom det inte går att få bättre betyg än E, är det nog ingen som kommer att anstränga sig varken mer eller mindre, menar han.

Hittills har de lagt ned ungefär trettio timmar på gymnasiearbetet, utöver vad som står på schemat. Grupparbete är ett naturligt sätt att lösa uppgiften även om det alltid finns en risk för att någon gör mindre och åker snålskjuts på de andra, förklarar eleven Adam Steensen och putsar på ett vinglas.

Även hans lärare är medveten om den risken.

– Samtidigt är det svårt att göra det här på egen hand och få utförandet att bli verklighetstroget. Det här jobbet handlar mycket om samarbete, säger Stina Lindgren.

Att göra gymnasiearbetet i grupp är också i linje med Skolverkets instruktioner. Men det ska tydligt framgå vad läraren förväntar sig av var och en. Bedömningen är individuell och läraren måste kunna följa varje elevs arbete.

Det fixar Stina Lindgren med hjälp av en checklista. Under kvällen prickas ett tjugotal moment av allt eftersom eleverna utför dem. Till exempel dukning, kundbemötande och menykännedom. Dessutom sätts matgästerna i arbete. De får en enkät och ska gradera sådant som elevens bemötande vid entrén, presentation av menyn och servicekänsla. Vissa får i uppgift att be om dryckesrekommendationer eller ställa frågor om maten.

– Men de ska hinna njuta av middagen också. Gästerna är allt ifrån folk från trakten till elevernas familjer. Men om föräldrarna kommer hit på provkvällen får de inte serveras av sitt eget barn, säger Stina Lindgren.

De har också bjudit in elevernas handledare, eftersom Skolverket vill att de ska vara medbedömare. Företagen bjöds också in i ett tidigare skede, för att ge sin syn på vad gymnasiearbetet skulle gå ut på.

Stina Lindgren ser arbetet som ett slutkvitto på att eleven är anställningsbar, det vill säga kan det som yrket kräver. Det är dessutom ett bättre kvitto än föregångaren projektarbetet eftersom eleverna då fick göra i stort sett vad som helst.

– Någon skrev en bok om något historiskt och det vet väl inte jag hur man bedömer. När de gjorde en kokbok var jag inte heller rätt person att bedöma den. Gymnasiearbetet knyter istället ihop utbildningen till vad den är, säger Stina Lindgren.

En som däremot erkänner att han är nervös inför onsdag är Pontus Hammarberg.

– Ja alltså, det börjar kännas lite. Man vill gärna att det ska bli bra, säger han och skvätter alkohol i en varm stekpanna.

På order av Yrkes fotograf har han och klasskompisen Jonathan Hedlund ställt upp sig i köket för att flambera kött och hacka lök. Medan kameran smattrar berättar Jonathan Hedlund att han inte trivdes på praktikplatsen som han precis kommit tillbaka från. Motivationen försvann.

– Men nu börjar jag hitta tillbaka. Det var lite synd eftersom det hänger mycket på praktikplatsen om jag ska bli kock eller inte när jag blir klar. Men gymnasiearbetet är jag taggad inför. Vi kan det här, säger han.

De har förberett sig sedan i höstas. Gjort menyn, sammanställt vilka ingredienser som behövs och köpt in alltihop. Det blir bland annat minipizzor, grilltallrik och smörstekt torskrygg.

Läraren Nolbert Stoll har kontrollerat menyn och behövde egentligen bara lägga sig i en enda gång. De var lite lata när de tänkte beställa ägg på dunk, förklarar han och redogör för sin syn på gymnasiearbetet. Förändringen är ett steg i rätt riktning. Det blir lättare att känna att han har lärt eleverna allt.

– Helst skulle jag vilja gå ett steg till och ha någon typ av gesällprov. Då hade det varit ännu enklare att bevisa att de är redo för jobbet, säger han.

Restaurangen är stängd på måndagar och förutom de två flamberande eleverna är köket övergivet. Det skapar en kontrast till det som sker några våningsplan ned. I garaget samsas skolans bil med lådor fyllda av elmaterial. Vi befinner oss mitt i en provsituation. Utspridda i två mindre rum står ett femtontal elever i varsitt bås och skruvar på sina elanläggningar.

På el- och energiprogrammetpågår sluttampen på gymnasiearbetet den här veckan. Alla ska visa att de kan koppla in en anläggning som består av motorstyrning, en larm- och en belysningsdel. Allting ska sedan matas av en el-central.

– Vi har valt ut övningar som ingår i utbildningen och som är vanligt förekommande i yrket. Ingen av övningarna är helt nya för dem även om utrustningen kan vara lite annorlunda, säger elläraren Lars Gille.

Eleverna började terminen med att göra ritningar över anläggningen, något som också ingår i bedömningen. Veckan avslutas med att Lars Gille testar anläggningarna och bedömer estetik och kabelplacering. Efteråt ska eleverna dokumentera arbetet.

Jonathan Ekedahl fortsätter skruva samtidigt som han förklarar att uppgiften är ganska ”basic”. Han ser ingen mening med att göra den svårare så att fler eventuellt ska misslyckas.

– Man kan ju bara bli godkänd eller inte. Hela poängen är att testa om vi kan det vi har utbildat oss till. Inte att komma fram till vem som är bäst, säger han.

Så hur gick det på restaurangen i onsdags kväll? Bättre än väntat, förklarar eleven Josefine Haglund på telefon. Det blev som en vanlig kväll. Med skillnaden att det inte gick att fråga läraren. De enda käpparna i hjulet var att de hade glömt att plocka fram vissa drinkingredienser och att menyn kom för sent. Hon fick ont om tid till att ordna fram passande viner.

– Gymnasiearbetet är en smart grej. Nu vet man vad som gäller när man kommer ut till ett yrke. Hur man ska göra för att driva en restaurang, säger Josefine Haglund.