Politiskt högtryck i skolan

— Vi tror att det blir lugnare så. Vi har fått indikationer på att något är på gång bland eleverna, säger Johanna Kamph, en av fyra rektorer på Carlforsska gymnasiet i Västerås.

Det tidigare ganska okontroversiella i att bjuda in politiker till skolorna har de senaste åren inneburit dilemman för myndigheter, skolledningar, lärare och elever att grubbla över.

I slutet av mars lyckades två företrädare för Sverige­demokraternas ungdomsförbund SDU väcka så starka känslor bland elever på Carlforsska gymnasiet att politikerna inte hann ställa upp sina bokbord innan de fick packa ihop igen. Eleverna ställde sig i vägen för SDU och ropade slagord. I samråd med polisen beslutade skolledningen att avbryta tillställningen.

Inne i skolans pampiga ljushall sitter några elever och samtalar. Teodor Rosbäck är klar över vad han tycker.

— Det var odemokratiskt att tvinga bort Sverigedemokraterna från skolan. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Det finns elever här som säger att de ska göra uppror mot dem i dag. Det känns rätt barnsligt, säger han och får snabbt mothugg av Mi de Keiser som råkar passera och hör vad han säger.

— Det jag håller med om är att alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Det har vi elever också rätt till och vi gör det genom att demon­strera mot Sverige­demokraterna, säger hon.

Klockan närmar sig halv elva och det börjar bli dags för tvåorna att ta plats för den första av dagens två debatter inför EU-valet. Den andra äger rum på eftermiddagen för treor­na. Debatterna har förberetts av lärare och elever i undervisningen i samhällskunskap.

Eleverna har i grupper fått diskutera olika frågeställningar och till sist valdes tre ämnesområden ut: miljö, säkerhetspolitik och arbetslöshet. Eleverna kan också ställa frågor i ett twitter­flöde ­under debattens gång.

Medan debatten pågår börjar några andra från ungdoms­förbunden att förbereda sina bokbord. Jura Miniotaite från Liberala ungdomsförbundet (LUF) laddar sitt bord med broschyrer, knappar och den obligatoriska skålen med karameller.

Hon är kritisk mot hur eleverna agerade mot SDU.

— Eleverna har självklart rätt att protestera mot politikers åsikter, men det är en väsentligt skillnad att fysiskt hindra någon från att uttrycka sina åsikter. Det är ett odemokratiskt sätt att tysta ett parti, anser hon.

Jura Miniotaite tycker att det vore olyckligt om följden blir ett stopp för politiker i skolan.

— Då träffar vi bara de ungdomar som redan är riktigt intresserade av politik. Det inne­­bär en urholkning av demokratin om väljarna inte får reda på vad politikerna står för.

Milian Penahi från Ung Vänster försvarar elevernas protester vid förra tillfället. Eleverna fick då låna en av förbundets medtagna banderoller med budskapet »krossa rasismen«.

— Elever kände sig kränkta och utnyttjade sina demokratiska rättigheter att protestera mot SDU. Det var modigt gjort, anser han.

Det är lärarna i samhällskunskap som håller i politikerbesöken på Carlforsska gymnasiet. Trots oron som hänger i luften ser läraren Kristoffer Höglander fram emot dagen.

— Det här blir ett naturligt forum för att skapa ett intresse för politik. Det märktes ju inte minst vid förra besöket. Eleverna reagerade och tog ställning även om jag tycker att deras agerande var felaktigt. Det gäller att hitta demokratiska former för elevernas engagemang, inte hindra ungdomsförbund med avvikande uppfattning, säger han.

Skolan samarbetar med barn- och utbildningsförvaltningen om arrangemangen. För att avlasta skolledningarna har förvaltningen satt samman ett paket med datum för bokbord och debatter och sköter också kontakterna med ungdomsförbunden. Varje rektor har sedan ansvaret om och hur besöken ska genomföras och eventuellt avbrytas av ordningsskäl.

Gymnasieskolorna i Västerås följer på det stora hela Skolverkets rekommendationer. Politikerbesök uppmuntras och partierna måste behandlas lika. I Västerås tillämpas det genom att alla partier i riksdagen och Europa­parlamentet är välkomna till dagarna med bokbord och debatter.

Enkla principer att följa i teorin men inte lika enkla i praktiken. Det anser Magnus Klingberg, utvecklingsledare för de kommunala gymnasieskolorna i Västerås.

— Det är flera starka värden som kolliderar med varandra. Skolan ska vara en plats där man kan möta olika åsikter under demokratiska former. Som elev ska man känna sig trygg i skolan utan att behöva bli kränkt, säger han.

Skolan har uppdraget att skapa en balans i detta dilemma, menar han.

— Det borde kunna ge utrymme för ­intressanta politiska diskussioner i under­visningen.

Klockan är halv tolv och tvåorna väller ut från debatten. Sist av alla har SDU fått ordning på sitt bokbord och eleverna strömmar till. En civilklädd polisman med lurar i öronen och övertydligt spanande blick håller sig inom ett par meters avstånd från SDU-bordet.

Diskussionen kring bordet blir livlig men utan hårda ord. Jesper Nilsson från SDU ser märkbart lättad ut över att inte ha blivit utkörd ännu en gång.

— Eleverna har varit nyfikna och ställt många frågor om vår politik. Ibland när vi är ute får vi bara höra glåpord och får inga sakfrågor alls, säger han.

De spontana protesterna mot SDU uteblir helt denna dag. En grupp elever har tillstånd att demonstrera men har anvisats en plats på en parkering utom synhåll från bokborden. Efter förhandlingar med skolledningen får de flytta en bit längre in på skolgården. En tapper skara elever trotsar snålblåsten, men hiphop-musiken och talen mot rasism i högtalarna har svårt att tränga in i sorlet runt bokborden.

Elevkårens ordförande Elias Frisk vandrar runt bland ungdomsförbundens plakat. Han tycker att skolledningen hanterade incidenten med SDU i mars illa. Det gäller det mesta från placeringen av bokborden, beslag­tagande av banderollen och uttalanden i medierna om hur lärarna följt upp händelsen. Kåren kräver nu bättre information i förväg, att ingen elev ska känna sig tvingad att möta ungdomsförbunden och en starkare närvaro av skolans vuxna vid bokborden.

— Det står ingenstans att elever ska tvingas möta partiföreträdare varje gång de går ut på rast. Eleverna har rätt att känna sig trygga på sin egen skola. Jag kan inte se hur det skulle vara ett hot mot demokratin, säger Elias Frisk.

Rektorn Johanna Kamph håller med om att kommunikationen med elevkåren borde förbättras. Läraren Ingrid Helmersson medger att hon och de andra lärarna i samhällskunskap har blivit lite tagna på sängen av ståhejet.

— Politikerbesöken har alltid varit vår egen grej tidigare. Det har aldrig varit en fråga för rektorerna eller elevkåren förut, säger Ingrid Helmersson.

En sak är elever och lärare överens om. Manifestationen mot SDU i mars har lett till att det pratas politik på skolan som sällan förr. Men tyvärr knappt på lektionstid, enligt elevkårens Elias Frisk, som själv inte har samhällskunskap på schemat denna termin. Rektorn Johanna Kamph tycker att också ­andra lärare kan ta upp politikerbesöken med eleverna.

— Man behöver inte vara lärare i samhällskunskap för att lyssna på eleverna. Man kan använda exempelvis mentorstiden, föreslår hon.

Klockan är två och eleverna i trean kommer ut från den andra debatten. Farhågorna om en stökig dag på Carlforsska gymnasiet slog inte in. Ungdomspolitikerna rullar ihop sina banderoller och delar ut en sista karamell. Till hösten kommer de tillbaka för en ny debatt.