Språk, makt och förebilder. Det är några av samtalsämnena när eleverna på Ross Tensta gymnasium träffar elever på Östra Real i Stockholm. Men de har aldrig setts i verkligheten, utan möts genom poddradio.
Från ett grupprum hörs en signaturmelodi. Programledaren Hamor Gebrehiwet tar om flera gånger innan han hittar rätt.
– Hej på er, välkommen till vårt poddradioprogram…
– Hej på er, välkommen till andra programmet. Jag heter Hamor...
– Hejsan, jag som är programledare i dag heter Hamor. Med mig har jag Hussam, Yohannes och Ibrahim…
Hamor talar ledigare för varje omtagning. Dagens tema är Språkliga förebilder. De fyra pojkarna i gruppen talar om att de själva kan vara förebilder för andra. Om att man måste stötta den som vågar höja rösten mot någon som gör fel.
I rummet mittemot går några flickor igenom kör-schemat och finslipar språket till sitt program om
Nelson Mandela.
– Du har skrivit fel där: ”är född”. Det ska stå: ”födde”. Hallå, kan man säga så här, ”är född”, frågar Qamar Said.
Nelson Mandela är en stor förebild, tycker de. Han var en vanlig man, men han kämpade för frihet och tyckte att alla människor var lika mycket värda.
– Han lär oss hur man måste kämpa om man har en dröm, ett mål, säger Mona Abdi.
Kämpar gör även de, för att erövra svenska språket. Eleverna i klass SI12B, Språkintroduktion, på Ross Tensta gymnasium spelar in poddradioprogram för sin blogg Unga röster. Bloggen är ett samarbete med naturvetarklassen N12E på Östra Reals gymnasium i Stockholms innerstad. Lina Pilo är lärare i svenska som andraspråk och hon samarbetar med svenskläraren Katarina Lycken Rüter på Östra Real. Elever och lärare möts på bloggen, lyssnar på varandras program, diskuterar och kommenterar dem.
I dag är det inspelning i Tensta. Det tar lång tid att förbereda de egna sändningarna. Klassen är uppdelad i grupper, som ansvarar för var sin poddsändning. Eleverna får själva fundera ut vad som ska vara med, skriva manus, fördela roller och sköta tekniken.
– Bara det att våga prata och lyssna till sin egen röst tar tid, säger Lina Pilo.
Första temat, om språk och makt, ligger klart på bloggen. Det tog många lektioner för Lina Pilos elever att lyssna på Östra Reals poddar. De skulle gå igenom vad Östra-eleverna sa och förstå och diskutera vad de menade. Först reagerade de på språket: ”Men – talar de svenska?” De tyckte att det var svårt att höra vad eleverna från Östra Real sa – de pratade snabbt och använde ett annat ordförråd. Därefter tyckte de att Östermalmseleverna hade missförstått uppgiften: ”De pratar om politiker och sociala medier – vi skulle ju prata om språk och makt!”. Efter en stunds diskussion kom de fram till att de hade olika perspektiv på saker – kanske kunde båda grupperna ha rätt?
Under lyssningen blevdet tydligt att eleverna på de olika skolorna hade helt olika ingångar till ämnet. När eleverna på Östra Real talade om att de vill använda språket för att förändra samhället, handlade det för eleverna på Ross Tensta om makten att över huvud taget komma in i samhället.
– Mina elever tänkte att om man har ett språk kan man vara medborgare, man räknas och får tillgång till sina rättigheter. De pratade om språk som en förutsättning för att leva, säger Lina Pilo.
Lina Pilo samlade klassens åsikter och hjälpte eleverna att formulera ett blogginlägg. De pratade tillsammans om formuleringar, grammatik och hur man börjar och slutar en text.
– Det är elevernas ord, men jag har skrivit. Det är långt över vad de kan producera textmässigt, men det är det de vill förmedla.
Lina Pilo hadealdrig tidigare jobbat med poddradio, men var nyfiken. Det var inte svårt alls att lära sig tekniken, tycker hon. De använder programmen Audacity och Soundcloud, och hon fick en snabblektion i Audacity av skolans IT-ansvarige. Egentligen ska man ha en mikrofon och en studio också, men det struntar hon i. Poddarna spelas in i klassrummet med hjälp av elevernas datorer med inbyggd mikrofon. Poddarna publicerar de på en blogg som de skapat genom tävlingen Webbstjärnan.
Den största vinsten med projektet är att eleverna får använda språket på riktigt, med verkliga mottagare, anser Lina Pilo. De får också en större språklig och kulturell medvetenhet. De reflekterar både över det språk de har och det språk de behöver och vill skaffa sig. De får också syn på hur mycket de faktiskt kan. Grammatiken, uttalet, att skriva och lyssna blir meningsfullt och relevant.
– Med poddsändningarna blir det så tydligt för dem varför det är viktigt med hörförståelse och ett bra uttal.
Det är en fördel att mötas över nätet, tycker både Lina Pilo och Katarina Lycken Rüter. Lina Pilo tror att det kan vara lättare att kommunicera om man inte har ansikten på varandra. De tror inte heller att klasserna kommer att mötas på riktigt, det behövs nog inte.
Katarina Lycken Rüter har tidigare samarbetat med Ross Tensta, så när Lina Pilo föreslog att de skulle göra poddar om språk och demokrati så tände hon direkt. Det passar väl in på kursmålen i Svenska 2 om språk, språkliga varianter och muntlig framställning, påpekar hon.
Framför allt uppskattar Katarina Lycken Rüter att eleverna får möjlighet att möta människor som de annars aldrig skulle ha mött. Hennes elever har fått upp ögonen för mycket som de tidigare trodde var självklart. När de lyssnade på klassen från Ross Tensta blev det plötsligt tydligt för dem hur mycket språklig makt de faktiskt redan har.
– Det blev väldigt konkret vad språket verkligen ger en för plattform – och vad den som inte har den plattformen har att kämpa emot, säger hon.
De blev också väldigt imponerade av den oerhörda kraft och vilja som krävs för att ta sig in i svenska språket. Och av Tensta-elevernas vilja att utvecklas.
Eleverna på Östra Realläser naturvetenskapsprogrammet med estetisk inriktning. Katarina Lycken Rüter beskriver dem som mycket reflekterande och genusmedvetna. Ändå upptäckte de, när de började med nästa tema, att de bara valt anglosaxiska, vita män som sina språkliga förebilder. Det speglar världen vi lever i, vem som får talutrymmet, konstaterar Katarina Lycken Rüter. Men i Tensta är det annorlunda. Lina Pilos elever har inte valt en enda vit man som förebild.
– Då tänkte jag: Wow, nu blir det drag!, säger Katarina Lycken Rüter.
Det kan verka som om de båda klasserna lever i helt olika världar och talar om helt olika saker. Men trots att eleverna befinner sig på olika nivåer språkligt sett, så finns många likheter, anser både Lina Pilo och Katarina Lycken Rüter.
– De är ambitiösa unga människor som tror på sig själva och vill nå väldigt långt, säger Lina Pilo.
– I båda klasserna vill eleverna erövra mer språk för att få mer makt. Det är bara olika perspektiv. Båda klasserna säger: Vi vill!, säger Katarina Lycken Rüter.
Text: Maria Lannvik Duregård